Ekologiforskare om finanskrisen: Finansmarknaden har mycket att lära av forskning om ekosystem och kriser

Ekologiforskare om finanskrisen: Finansmarknaden har mycket att lära av
forskning om ekosystem och kriser

Politiker och beslutsfattare över hela världen funderar över hur det globala
finansiella systemet ska kunna stabiliseras. Men det är inte säkert att
regleringar och överenskommelser hjälper särskilt mycket. Istället bör man kika
på ekologernas forskning om resilience -återhämtningsförmåga - ett begrepp som
beskriver hur ekosystem klarar chocker och sedan bygger upp sig själva igen.

Det här hävdar två ledande forskare om ekosystem och återhämtningsförmåga,
professor Buzz Holling, som den 6 november, tar emot Volvos miljöpris, och Johan
Rockström, professor och chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms
Universitet.

- I det finansiella systemet har små förändringar pågått i åratal, som ökningar
av skuldsättning, säger Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre. 
- Ingen av dessa förändringar har varit stor nog att utlösa en reaktion. Men när
en investeringsbank går omkull så utlöser det en reaktion som flippar hela
systemet till ett annat stadium, med nya spelregler, som i det här fallet
misstro.

Liknelsen kan tyckas vara hisnande, men det liknar precis det som
ekologiforskare under åratal sett hända i ekosystem som ”flippat” och gått över
till nya stadier. Livet i en vattendamm kan pågå till synes ostört i åratal, men
en minimal kemisk förändring kan plötsligt förvandla dammen till soppa av alger,
som slår ut allt annat liv. Trots att människor försöker styra, så kan insekter
plötsligt angripa odlingar eller en fiskepopulation nästan helt försvinna,
oavsett fiskekvoter eller övervakning.

Detta beror på att de flesta system - i naturen men också mänskliga och sociala
system - är komplexa och samverkande. En liten störning kan leda till snabba
förändringar, säger Buzz Holling, kanadensisk professor och den första i världen
som utvecklade teorin om resilience. Kriserna är oundvikliga, säger han. Det är
helt enkelt så ekosystemen fungerar.

Buzz Hollings forskning har under senare år fått allt mer uppmärksamhet och
börjat påverka förvaltning av naturresurser. Att skapa återhämtningsförmåga
handlar inte om att undvika kriser och de snabba förändringarna - det är
omöjligt - utan om att systemen måste innehålla så mycket mångfald att de kan
hämta sig snabbt efter chocker.

- Det här bör de som ska styra finansmarknaderna tänka på, säger Johan
Rockström. Annars kan instabilitet snabbt sprida sig och leda till kollapser av
hela det finansiella systemet.

Professor Buzz Holling, allmänt ansedd som världens ledande forskare inom
resilience kommer nu till Sverige, för att vid en ceremoni i Stockholm den 6
november ta emot Volvos Miljöpris på 1,5 mkr. 

Både Buzz Holling och Johan Rockström deltar i ett seminarium som anordnas i
samband med prisutdelningen den 6 november i Stockholm och vid ett seminarium om
resilience och kriser på Kungliga Vetenskapsakademien, dagen innan, den 5
november.


För möjlighet att göra intervjuer med Buzz Holling och Johan Rockström, kontakta
Claes Sjöberg, Tomorrow Media, tel 070-662 64 71, e-post: claes@tomorrow.se
eller Ellika Hermansson Török, kommunikationschef Stockholm Resilience Centre,
tel 073-707 85 47 e-post: ellika.hermansson.torok@stockholmresilience.su.se



Volvos miljöpris - The Volvo Environment Prize - delas i år ut för 19:e gången
och har under åren fått status som ett av världens mest prestigefyllda
miljöpris. Det är ett årligt pris som går till personer som gjort framstående
vetenskapliga upptäckter eller uppfinningar av betydelse inom miljöområdet.
Priset delas ut av en oberoende stiftelse med en jury som består av
internationellt erkända personer inom miljöområdet. Sedan priset delades ut
första gången 1990 har det tilldelats 35 personer. Bland pristagarna ingår många
kända namn, däribland tre Nobelpristagare.
www.environment-prize.com

Stockholm Resilience Centre forskar kring resiliens och hållbar utveckling och
grundades 2007 med ett anslag på över 100 miljoner kronor från MISTRA,
Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning, som planerar att investera lika mycket
till, efter en utvärdering år 2013.
www.stockholmresilience.org

I ett av de senaste numren av New Scientist (25 oktober 2008) finns en
nyhetsartikel om forskning om komplexa system, och att man nu uppmärksammar
globala finanssystemets sårbarhet och möjlighet att lära av ekologisk forskning.