AllTele har tagit del av och analyserat EU-domstolens dom där domstolen
ogiltigförklarar datalagringsdirektivet. AllTeles tolkning är att den svenska
implementeringen av direktivet står i strid mot svensk grundlag och EU:s Stadga
om de grundläggande rättigheterna. AllTele begär nu omedelbar vägledning från
PTS om hur AllTele ska förhålla sig för att inte bedriva verksamhet som strider
mot svensk grundlag och grundläggande bestämmelser om mänskliga rättigheter.
AllTeles förfrågan till PTS framgår av nedanstående text.
Begäran om råd och vägledning jämlikt 4 § 17 p Förordning (2007:951) med
instruktion för Post- och telestyrelsen
Med anledning av EU domstolens dom den 8 april 2014 i mål C-293/12 med
ogiltigförklarande av direktiv 2006/24EG (Direktivet) får AllTele Allmänna
Svenska Telefonaktiebolaget begära PTS råd och vägledning avseende framtida
hantering av lagring av uppgifter som genererats eller behandlats av AllTele
-koncernen i samband tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska
kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät.
Såvitt AllTele förstår har domstolen ogiltigförklarat Direktivet med hänvisning
till bl a följande:
Domstolen slår fast att direktivet står i direkt konflikt med artikel 7 och 8 av
Europeiska Unionens Stadga om de grundläggande rättigheterna (Rättighetsstadgan)
samt genom analogi även i direkt konflikt mot artikel 8 av Europeiska
konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Domstolen konstaterar att
EU lagstiftaren har överskridit sina begränsningar såvitt avser att den införda
lagstiftningen står i strid mot proportionalitetsprincipen i ljuset av artikel 7
och i Rättighetsstadgan.
Domen är uppseendeväckande inte bara för att ett helt direktiv anses ogiltigt
utan dessutom för att grunden för ogiltigförklarandet är att det står i strid
mot grundläggande mänskliga rättigheter.
Domstolen gör i sina domskäl en prövning av om det går att rättfärdiga intrånget
genom tillämpning av bl a proportionalitetsprincipen. Domstolen uttalar
inledningsvis att syftet att stävja grov brottslighet i form av t ex organiserad
brottslighet och terrorism visserligen ligger i det allmännas intresse men
oaktat hur grundläggande detta intresse än är, så anser domstolen att det i
detta fall inte föreligger tillräckliga skäl för att rättfärdiga det intrång i
grundläggande mänskliga rättigheter som datalagringen enligt Direktivet innebär.
Domstolen kommer fram till att Direktivet inte kan rättfärdigas med tillämpning
av proportionalitetsprincipen då Direktivet bl a
(i) avser i princip alla medborgares i Europeiska Unionen
elektroniska kommunikation utan några som helst begränsningar eller
kvalifikationer,
(ii) trots det svåra intrånget i Rättighetsstadgan inte specificerar
vilken typ av grov brottslighet som avses utan istället ger fritt spelrum för
medlemsstaterna att genom nationell rätt själva avgöra vilken brottslighet som
är tillräckligt grov för att ge myndigheterna tillgång till lagrad information,
(iii) inte innehåller några som helst processuella krav eller krav på
oberoende prövning av om inhämtandet av data är i enlighet med gällande rätt och
inte heller några krav på hur myndigheten får hantera inhämtad data och där
Domstolen närmast förvånat konstaterar att detta kan ske utan prövning av
domstol eller oberoende myndighet till säkerställande av att datan inte
olovligen utfås eller nyttjas.
AllTele kan konstatera att Domstolen inte i sak uttalar sig emot datalagring,
förutsatt att lagringen kan rättfärdigas enligt proportionalitetsprincipen.
Domstolen har funnit att Direktivet är för otydligt och ger för stort spelrum
för medlemstaterna och att Direktivet därför inte kan rättfärdigas. Domen
innebär inte förvånande att domstolen ogiltigförklarar hela Direktivet.
Sverige har implementerat Direktivet genom ändringar i Lag (2003:389 om
elektronisk kommunikation (LEK), bl a genom införande av LEK 6 Kap 16a – f §§,
ändringar i 6 kap 22 § LEK samt genom införande av Lag (2012:278) om inhämtning
av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheterna
underrättelseverksamhet (Inhämtandelagen).
Såvitt AllTele förstår har Sverige valt att tillåta inhämtning av uppgifter om
abonnemang enligt 6 kap 20 § LEK för all typ av brottslighet utan några som
helst krav på kvalificering av om brottsligheten anses som grov eller inte.
Detta är en förändring mot tidigare gällande rätt som föreskrev att information
om abonnemang kunde utlämnas till myndighet endast om det aktuella brottet kunde
leda till fängelse samt att det var så grovt så att det inte kunde bli fråga om
böter.
För övriga trafikuppgifter gäller Inhämtandelagen som innehåller en viss
kvalificering av brottsligheten i form av föreskrifter om att det aktuella
brottet ska kunna leda till fängelse i två år, dock inget krav på att det inte
kan bli fråga om böter. Denna senare kvalificering enligt Inhämtandelagen torde
enligt AllTeles synsätt inte i överensstämma med EU domstolens dom på krav om
att det måste röra sig om grov brottslighet med hänvisning till organiserad
brottslighet eller terrorism.
Sverige har mot bakgrund av ovanstående enligt AllTeles tolkning valt att
implementera Direktivet med tillämpning av en mycket låg kvalificeringsgrad,
vilket är precis de farhågor som EU domstolen framför i domen och som är en av
anledningarna till att Direktivet ogiltigförklaras. Vidare framhåller domstolen
förvånat att Direktivet har tillkommit utan krav på att inhämtning av uppgifter
kan ske först efter inhämtande av domstolsbeslut eller efter granskning av
oberoende myndighet. Den svenska implementeringen innebär att inhämtande
myndigheter fritt kan begära information utan föregående domstolsbeslut eller
granskning av oberoende myndighet. Även här har Sverige valt att tillämpa en
lagstiftningslösning som får anses stå i strid mot domstolens syn på hur
Rättighetsstadgans och proportionalitetsprincipen ska tillämpas.
Sammanfattningsvis i denna del är det AllTeles uppfattning att den svenska
implementeringen av Direktivet är just en sådan implementering som EU domstolen
finner stå i strid mot Rättighetsstadgan och rimligen inte borde ha kunnat ske
om Direktivet utformats på ett sätt så att det uppfyllt kraven på
proportionalitet mellan det allmännas skyddsintresse och privatlivets helgd.
AllTele erhåller regelmässigt förfrågningar från inhämtande myndigheter jämlikt
såväl 6 kap 23 LEK som Inhämtandelagen. AllTele har påtagit sig en egen roll som
granskare av myndigheternas begäran. AllTele har noterat att inhämtande
myndigheter har låg kunskapsnivå om regelverket och får ofta ställa
kompletterande frågor för att kunna ta ställning till om data ska lämnas ut
eller inte. Inte sällan kommer begäran från myndigheter via e-post eller fax och
utan att de ens är underskrivna av behöriga tjänstemän eller med angivande av
under vilket lagrum uppgifterna begärs. Den fara för integritetskränkande
uppgiftsinhämtning som den svenska implementeringen har inneburit är helt i
linje med domstolens farhågor.
Med anledning av ovanstående föranleds AllTele nu att inhämta PTS råd och
vägledning såvitt avser:
(i) frågan om AllTele omedelbart ska upphöra med lagring av
integritetskränkande data, samt
(ii) om AllTele enligt PTS uppfattning ska fortsätta att lämna ut
data till myndigheter i enlighet med 6 kap 23 § LEK samt Inhämtandelagen.
Ett besked i frågan är angeläget och mycket brådskande då AllTele inte vill
medverka till verksamhet som enligt EU domstolens bedömning står i strid mot
Europeiska Unionens Stadga om de grundläggande rättigheterna. Såvitt AllTele
förstår så följer av 2 kap 19 § Regeringsformen att svensk lag inte får stå i
strid mot Sveriges åtaganden enligt den Europeiska konventionen angående skydd
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (ECHR). AllTeles
bedömning är att domstolen i sina uttalanden i domen inte bara gör bedömningen
att Direktivet står i strid mot Rättighetsstadgan utan även mot ECHR. Sverige
har dessutom i 2 kap 21 § Regeringsformen implementerat
proportionalitetsprincipen i den form som åberopas av domstolen vilket leder
till bedömningen att den svenska implementeringen av Direktivet inte bara stå i
strid mot EU-rätt som den tolkas av EU domstolen utan även mot svensk grundlag
med tillämpning av EU domstolens synsätt.
Med önskemål om ett ytterst snabbt besked,
Vänligen
Paul Moonga, VD AllTele Allmänna Svenska Telefonaktiebolaget
För ytterligare information:
AllTele
Mobil: +46 (0)70 959 06 66
E-post: paul.moonga@alltele.se
Denna information är sådan som AllTele ska offentliggöra enligt lagen om
värdepappersmarknaden och/eller lagen om handel med finansiella instrument.
Om AllTele (www.alltele.se)
AllTele Sverige AB är utmanaren på den svenska tele- och bredbandsmarknaden. Via
AllTele LDA levereras fasta och mobila telefoni- och bredbandstjänster samt CATV
och IPTV till privatkunder. Via AllTele Företag levereras fasta och mobila
telefoni- och bredbandstjänster till företag. Allt paketerat och levererat med
fokus på enkelhet, bästa service och funktion.
Kontakt AllTele
Paul Moonga, VD
Mobil: 0709 590666
E-post: paul.moonga@alltele.se
Om AllTele (www.alltele.se)
AllTele är utmanaren på den svenska tele- och bredbandsmarknaden. Via AllTele
LDA levereras fasta och mobila telefoni- och bredbandstjänster samt CATV och
IPTV till privatkunder. Via AllTele Företag levereras fasta och mobila telefoni-
och bredbandstjänster till företag. Allt paketerat och levererat med fokus på
enkelhet, bästa service och funktion.
Denna information är sådan som AllTele ska offentliggöra enligt lagen om
värdepappersmarknaden och/eller lagen om handel med finansiella instrument.
