Pressmeddelande
Fritt för publicering måndag 1.6.2015 kl. 11.30
Ur marknadens synvinkel har de viktigaste händelserna de senaste månaderna förknippats med ECB:s nya stimulansåtgärder, Greklands politiska och ekonomiska utveckling, USA:s ekonomiska utveckling som varit svagare än väntat och fluktuationer i oljepriset.
Den världsekonomiska tillväxten förväntas i år hålla samma takt som de senaste åren. Nästa år prognostiseras den globala tillväxten öka och närma sig medeltillväxten på lång sikt. De utvecklade ekonomiernas andel av den globala tillväxten ökar ytterligare i och med att tillväxten tar fart speciellt i Europa.
Med hushållens konsumtion som drivkraft förutspås euroområdet i år nå en tillväxt på 1,5 %. 2016 förväntas tillväxten breddas till att omfatta också företagens investeringar. Den prognostiserade tillväxten på 1,8 % överstiger redan klart trendtillväxten i euroområdet.
ECB-rådet beslutade i januari att inleda ett jättelikt program för att köpa värdepapper, där största delen av köpen hänför sig till euroområdets statsobligationer. "Vi räknar med att eurosystemet fortsätter med sitt köpprogram minst till den tidigare angivna bakre gränsen, dvs. september 2016. De första styrräntehöjningarna blir aktuella tidigast 2017. Euriborräntorna kommer att stanna nära sin nuvarande nivå hela detta och nästa år”, sade Aktias chefsekonom Anssi Rantala i dag då Aktia publicerade sin Ekonomiska översikt.
"För den finska BNP:s del förutspås nolltillväxt 2015, då den inhemska efterfrågan är dämpad och problemen i Ryssland anstränger exportökningen. 2016 förutspås BNP i Finland stiga med 1,0 %, då tillväxtförutsättningarna för exporten förbättras och den inhemska efterfrågan stabiliseras”, konstaterade chefsekonom Rantala.
Den försvagade eurokursen, oljeprisfallet och den ytterligare lättnaden av euroområdets finansieringsförhållanden utgör de viktigaste tillväxtstödjande faktorerna för Finland i år. Återhämtningen av exporten överskuggas emellertid av den djupa recessionen i den ryska ekonomin. Den successiva förstärkningen av exportmarknaden stöder nya investeringsprojekt, men investeringsaktiviteten kommer att förbli svagare i år än i fjol. Först 2016 finns det förutsättningar för ökade investeringar.
Svagheten på arbetsmarknaden kommer att fortsätta länge. Sysselsättningen minskar i år och arbetslösheten stiger till 9,4 %. Den prognostiserade långsamma ekonomiska tillväxten skapar inte tillräckligt många nya arbetsplatser, och den höga arbetslösheten kommer att fortsätta länge till.
Den offentliga ekonomin uppvisar fortsatt ett djupt underskott. Statens och kommunernas hopräknade underskott steg i fjol till 9,3 miljarder euro. I denna prognos antas att ca 800 miljoner euro av den nya regeringens tilläggsanpassningsåtgärder avser 2016. Utgiftsnedskärningar gör för ca 1,4 miljarder euro. I nettobelopp bedöms anpassningen uppgå till bara ca 800 miljoner euro, eftersom de överenskomna tillväxtsatsningarna delvis infaller redan nästa år. De statliga och kommunala underskotten förutspås dock fortfarande uppgå till drygt 8 miljarder euro 2016. 2016 kommer den offentliga skulden att stiga till ca 65 % av BNP.
Den övergripande målsättningen för regeringens spar- och strukturreformprogram är att stärka den offentliga ekonomin i Finland med sammanlagt 10 miljarder euro före 2030. ”Spar- och strukturreformprogrammets storleksklass är riktig. Om programmet realiseras försvinner hållbarhetsgapet i den finska offentliga ekonomin. Ur tillväxtens och sysselsättningens synvinkel är det ytterst viktigt att regeringen eftersträvar en klar kursändring i den offentliga ekonomin. Regeringsprogrammets linjedragning att stoppa uppgången i skattesatsen är också mycket viktig”, betonade Rantala.
Framtunga beslut om omfattande anpassningsåtgärder skapar ett förtroende för skötseln av den finska offentliga ekonomin såväl i hemlandet som bland internationella investerare. Också tajmningen av anpassningsåtgärderna är framtung. "Av utgiftsnedskärningarna gäller 2,5 miljarder euro åren 2016–-2017 och 1,5 miljarder euro åren 2018–2019. Den snabba tidtabellen är motiverad. Finland befinner sig inte i någon konjunktursvacka, och genom sölande vinner man ingenting. De framtunga anpassningsåtgärdernas skadliga effekter på tillväxten mjukas dessutom upp med hjälp av nya tillväxtsatsningar inom de närmaste åren”, underströk Rantala.
En långsammare ekonomisk tillväxt är det pris som man i varje fall måste betala för anpassningsåtgärderna. Stora utmaningar på längre sikt är motiveringen till att åtgärderna är nödvändiga: Trycket på utgifter på grund av befolkningens åldrande ökar betydligt genast under de första åren nästa årtionde.
Mera information:
Chefsekonom Anssi Rantala
Tfn 010 247 6381, 050 401 4434, e-post: anssi.rantala@aktia.fi
