Med anledning av spekulationer i dagens media publicerar Opus Group här fakta om
EU:s nya besiktningsdirektiv, den svenska implementeringen samt
bilbesiktningsbranschens slutsatser.
EU:s besiktningspaket
Ett nytt EU-direktiv för kontrollbesiktning av fordon (Direktiv 2014/45/EU)
antogs våren 2014. Det nya direktivet innehåller en rad skärpningar som bl.a.
införande av kontroll av elektroniskt styrda säkerhetssystem, införande av
kontroll av fordon med hastighet över 40 km/h mm. Direktivet kommer att
implementeras successivt fram till 2018 genom lagstiftning i respektive
medlemsstat. Huvudsyftet med besiktningspaketet är att förbättra
trafiksäkerheten på Europas vägar genom en höjd lägstanivå för
fordonsbesiktningen och ökad harmonisering mellan medlemsstaterna genom att göra
bedömningarna mer enhetliga. Besiktningspaketet är ett så kallat minimidirektiv,
vilket innebär att varje medlemsstat har rätt att ha strängare, men inte
mildare, regler än det som direktivet föreslår.
Hur ofta ska man besiktiga sin bil?
I det nya EU-direktivet har man inte ändrat de så kallade
inställelseintervallen, det vill säga hur ofta ett fordon måste besiktigas.
Enligt EU:s minimikrav för fordon under tre och ett halvt ton, ska första
kontrollbesiktningen ske efter fyra år. Därefter ska ny besiktning ske senast
vartannat år. Detta system betecknas därför ofta 4-2-2. Drygt hälften av EU
-länderna tillämpar redan idag tätare intervaller än minimikravet. I Sverige ska
exempelvis den första fordonsbesiktningen ske efter tre år, den andra efter
ytterligare två år och därefter årligen. Detta system kallas 3-2-1.
Det första steget i att implementera direktivet i Sverige togs när regeringen
gav Transport-styrelsen i uppdrag att utvärdera hur Sverige skall förhålla sig
till det nya direktivet och föreslå rekommenderade åtgärder. Ett alternativ som
konsekvens utreds är att ”glesa ut” intervallerna mellan varje besiktning, från
3-2-1 till 4-2-2. Detta trots att EU-direktivets intentioner inte är sänkta
ambitionsnivåer för besiktningspolitiken utan tvärt om ökade ambitionsnivåer.
Vad skulle en utglesning av besiktningsintervallerna innebära?
Det förebyggande underhållet väntas minska radikalt om personbilar besiktigas
mer sällan. Redan efter att en genomsnittlig svensk bil blivit tre år sjunker
verkstadsservicen drastiskt. Nödvändiga reparationer riskerar att försenas eller
utebli för fordon som missar fack-mannamässig bedömning via besiktningsföretag
eller verkstad.
Bilbesiktningen bidrar till en minskad miljöpåverkan och ökat miljökunnande
bland fordonsägare. Avgasmätningen som utförs vid en kontrollbesiktning
kontrollerar att utsläppen håller sig inom de gränsvärden som Transportstyrelsen
fastslagit för fordonet och dess ålder. Kontrollen av bilarnas utsläpp är vår
viktigaste insats för att minska fordonstrafikens miljöpåverkan. Klimat och
miljö riskerar därför att drabbas negativt av en utglesning. Om svenska bilars
avgasreningssystem inte kontrolleras tillräckligt ofta, är det sannolikt att
utsläppen ökar.
Sverige har många gamla bilar, vars genomsnittliga körsträcka är jämförelsevis
hög ända upp till cirka femton års ålder. Det är just äldre bilar som oftast
drabbas av fel, vilket medför ökad risk för trafikolyckor. Det svenska klimatet
orsakar även mer rostproblem än i sydligare länder och slitage- och
korrosionsrelaterade fel ökar snabbt med stigande ålder på fordonet.
Tyska forskare har utrett vad den samhällsekonomiska effekten skulle bli ifall
Tyskland, som idag tillämpar 4-2-2, valde att övergå till tätare
besiktningsintervaller[1]. Enligt studien vore det samhällsekonomiskt lönsamt
att övergå till 3-2-1 eller 3-2-2-1. Studien konstaterade att stater med högre
krav förlorar på att sänka sig till miniminivån. Välfärdsförlusterna vid en
sådan reform skulle bli högre än kostnadsbesparingarna för bilägarna.
Bilbesiktningsbranschens slutsatser och kommentarer
Förra året skrev tidskriften The Economist att Sverige har världens säkraste
vägar[2]. En av anledningarna till detta är våra högt ställda ambitioner för
regelbunden fordonsbesiktning. SWETIC-SF välkomnar därför den utveckling mot
högre krav, tydligare regler och förbättrad likvärdighet för bilbesiktningen i
hela EU som direktivet kan medföra.
En utglesning av besiktningsintervallerna innebär däremot ökade risker för
trafikolyckor och miljöskadliga avgasutsläpp. Därför ställer sig såväl
bilbesiktningsbranschen som exempelvis Bil Sweden och NTF (Nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande) kritiska till idén att glesa ut intervallerna.
Låt istället Sverige fortsätta att vara ett föregångsland för trafiksäkerhet och
minskad miljöpåverkan från fordon.
[1] http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2601329
[1] http://www.economist.com/blogs/economist-explains/2014/02/economist-explains
-16?fsrc=scn/fb/te/bl/ed/whyswedenhassofewroaddeaths
