Statens betalningar resulterade i ett överskott på 41,1 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 48,0 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av tillfälligt högre utlåning till Riksbanken. Samtidigt blev det primära saldot högre än beräknat.
Det primära saldot blev 10,8 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror på att skatteinkomsterna var cirka 3 miljarder kronor högre än prognos och utbetalningarna från ett antal myndigheter, som exempelvis Kammarkollegiet, Skolverket och Försäkringskassan var lägre än beräknat.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 17,4 miljarder kronor högre än beräknat. Det förklaras främst av högre utlåning till Riksbanken, eftersom lån i utländsk valuta motsvarande 18,7 miljarder kronor som förfaller i mars refinansierades redan i februari. När det ursprungliga lånet förfaller i mars kommer utlåningen till Riksbanken att minska med samma belopp.
Räntebetalningarna på statsskulden var 0,2 miljarder kronor högre än beräknat.
För tolvmånadersperioden till och med februari 2019 visade statens betalningar ett överskott på 80,0 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 224 miljarder kronor i slutet av februari.
Utfallet för mars 2019 publiceras den 5 april, kl. 09.30.
Kontakt
Tord Arvidsson, analytiker, 08 613 47 53
Pressfunktionen, 08 613 47 01
| Statens nettolånebehov1 (miljoner kronor) | |||||
| Utfall februari | Prognos februari | Differens februari | Ack. diff.2 | Utfall 12-mån | |
| Nettolånebehov | -41 088 | -47 961 | 6 873 | 6 873 | -79 957 |
| Primärt saldo3 | -54 756 | -44 006 | -10 750 | -10 750 | -104 481 |
| Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 | 14 346 | -3 039 | 17 385 | 17 385 | 10 555 |
| Räntor på statsskulden | -678 | -916 | 238 | 238 | 13 969 |
| - Ränta på lån i svenska kronor | -758 | -1 060 | 302 | 302 | 13 373 |
| - Ränta på lån i utländsk valuta | 7 | -46 | 53 | 53 | -378 |
| - Realiserade valutakursdifferenser | 73 | 190 | -117 | -117 | 974 |
| 1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. | |||||
| 2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (februari 2019). | |||||
| 3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster. | |||||
| 4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. | |||||
Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden:
https://www.riksgalden.se/sv/For-investerare/upplaning_statsskuld/
Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.
