Delårsrapport Kvartal 2 2016 Varbergs Sparbank AB (publ)


Under andra kvartalet 2016 gör Varbergs Sparbank ett resultat på 106,0 mkr
jämfört med 22,4 mkr under kvartal 1. I resultatet för kvartal 2 ingår utdelning
på bankens innehav av Swedbank aktier med 81,1 mkr. Under 2015 påverkade
utdelningen resultatet för första kvartalet istället för andra. Bortsett från
utdelningen beror resultat förändringen mellan kvartal 1 och 2 under 2016 till
stor del på ett ökat räntenetto, 42,9 mkr jämfört med 40,0 mkr. På
kostnadssidan är ökningen koppad till framför allt den pågående renoveringen
av bankens huvudkontor.

Balansräkningen ökar under perioden med 1 049,3 mkr vilket motsvarar en tillväxt
på 8,0%. En mycket stark kredittillväxt och en minskad förmedling till Swedbank
Hypotek har gjort att bankens tillgångssida vuxit. Under kvartalet har även
inlåningstillväxten varit mycket god med en ökning på 479,9 mkr. Samtidigt har
banken genomfört sin andra emission av seniora obligationer. Emissionen gjordes
i slutet av april på en volym om 500 kr.

Bankens samlade affärsvolym inkl. förmedlade volymer har vuxit med 1 320 mkr
mellan 31/3-16 och 30/6-16 och är totalt 39 956 mkr. Tillväxten har varit mycket
god både avseende inlåning och utlåning från allmänheten. Förändringen i
fondvolymer är marginell, +72 mkr.
OMVÄRLDSUTVECKLING

Den helt dominerande frågan i omvärlden och särskilt Europa un­der andra
kvartalet har varit Storbritanniens omröstning om fortsatt medlemska i EU.
Utfallet blev som bekant en knapp vinst för Brexit-sidan. Ett utfall som till
stor del överraskade prognosmakare och politiker. Den omedelbara effekten har
bland annat innefattat ett kraftigt försvagat pund, sjunkande börskurser och
fallande lång­räntor.

Vad effekterna blir på lång sikt och hur ett utträde ur EU kommer att se ut går
bara att spekulera kring men bankens bedömning är att den ökade osäkerheten som
Brexit inneburit kommer att dämpa ekonomisk tillväxt i det korta loppet.

På andra sidan atlanten har fokus varit kampanjandet för att få fram nya
presidentkandidater till valet i höst. Det verkar nu klart att Do­nald Trump
blir republikanernas första val och sannolikt kommer Hillary Clinton att bli
demokraternas kandidat.

I en något mer politiskt osäker omvärld har den amerikanska cen­tralbanken valt
att avvakta med räntehöjningar och istället börjat ”prata ner” kurvan. ECB
kommunicerar en stor beredskap att ta till de åtgärder som behövs. Något som
även den svenska riksbanken meddelar. Banken bedömer att för svensk del så är
det mest troliga att kommande räntehöjningar skjuts längre fram och att
räntekur­van därmed planar ut än mer. Någon ytterligare sänkning av repo­räntan
bedöms inte som sannolik idag.

EKONOMISK UTVECKLING

Resultat

Under andra kvartalet ökar bankens intäkter med 117% motsvaran­de 87,7 mkr. Den
markanta ökningen beror till stor del på att intäkter från utdelningar gått från
0 mkr under Q1 till 81,1 mkr under Q2. Ut­delningen kommer från bankens
aktieinnehav i Swedbank AB. Vad som är mycket positivt under andra kvartalet är
att även om vi bort­ser från utdelningar så finns det en tydlig ökningstakt på
intäktssidan på hela 9%. Ett starkt ökat räntenetto på +7% eller 2,9 mkr utgör
en stor del av förklaringen. Nettoresultat av finansiella transaktioner, vilket
till stor del rör orealiserade värdeförändringar, ökar intäkterna med 3,4 mkr
jämfört med Q1 samtidigt som provisionsnettot går från 29,3 mkr under första
kvartalet till 30,2 under andra.

En djupare analys av orsakerna till det stigande räntenettot ger vid handen att
det finns fyra faktorer som under andra kvartalet påver­kat utvecklingen. Den
mycket starka kredittillväxten som varit under perioden har ökat ränteintäkterna
med 1,7 mkr (+4%). Samtidigt har räntekostnaderna för inlåning från allmänheten
minskat med 39% motsvarande -2,3 mkr. En del i de minskade räntekostnaderna för
inlåning är det faktum att uttaget av resolutionsavgift under 2016 är halverad i
och med att retroaktiv betalning av stabilitetsavgiften för 2015 även betalas
under året. Kostnaden för stablitetsavgiften avse­ende 2015 är dock redan
reserverad i bokslutet för 2015 varför rän­tekostnaden minskar som en effekt av
detta. Ytterligare en faktorn som påverkar räntenettot är den upplåning banken
tagit in genom emission av obligationslån. Emission av obligationslån är sedan
2015 en del i bankens finansieringsstrategi och under andra kvar­talet har
banken gjort en emission om 500 mkr. Kostnaden för emit­terade obligationer
belastar räntenettot med 0,8 mkr under andra kvartalet vilket är en ökning med
0,4 mkr jämfört med Q1. Den sista faktorn som påverkar räntenettot är det faktum
att bankens avista likviditet nu kostar pengar. Under perioden har räntan i
genomsnitt varit -0,5% på rörliglikviditet. Då banken inte har negativ ränta mot
de egna insättarna blir konsekvensen bl.a. att ökad inlåning som inte kan
omvandlas till utlåning istället minskar bankens resultat.

Provisionsnettot ökar även det under andra kvartalet och det är två kategorier
av provisioner som driver utvecklingen, hypoteksprovisio­ner och
inlåningsprovisioner. Hypoteksprovisionerna ökar till stor del på grund av
ändrade avtalsförhållanden mellan banken och Swed­bank Hypotek men även till
viss del på grund av ökad marginal i de förmedlade affärerna. Ökningen av
inlåningsprovisioner under Q2 kommer till största del från ökade provisioner för
betal- och kredit­kort. Det handlar dels om tillväxt i antalet kunder med betal-
och kreditkort och dels om att banken har ett nytt avtal med Entercard dit betal
- och kreditkorten förmedlas.

Nettoresultat av finanseilla transaktioner har fortsatt att utveckalts positivit
under andra kvartalet och höjer kvartalsresultatet med 8,3 mkr. Det handlar till
största del om orealiserade värdeökningar på bankens likviditetsreserv och
placeringsportfölj. Värdeökningen är störst för posten Räntebärande värdepapper,
6,0 mkr under Q2 och 10,7 mkr ackumulerat för 2016. Bland Övriga finansiella
instrument återfinns derivat, fonder och diskretionärt förvaltade medel.
Värde­förändringen på bankens aktieinnehav i Swedbank regleras via öv­rigt
totalresultat in i eget kapital.

Totalt ökar kostnaderna i banken med 8% motsvarande 3,8 mkr un­der andra
kvartalet. Det är personalkostnader, kostnader för renove­ring samt
marknadsföringskostnader som ökar under kvartalet.

Personalkostnaderna ökar med 1% motsvarande 0,1 mkr jämfört med kvartal 1 och
ackumulerat för 2016 är ökningstakten på per­sonalkostnader nu 4% eller 1,8 mkr.
De största orsakerna är årets lönerevision på ca. 2,5% samt en utbildningsinsats
för alla anställda som möter kund som kostat 0,9 mkr ackumulerat.

Kostnaderna för renoveringen av bankens huvudkontor från 1898 har under perioden
belastat resultatet med 9,2 mkr och utgör både fastighetskostnader och
konsultkostnader. Ackumulerat har renove­ringen kostat banken 16,4 mkr under
2016. Renoveringen av huvud­kontoret beräknas vara färdig under 2016.

Marknadsföringskostnaderna ökar på dels för att banken under pe­rioden gett ut
”Varbergs Pengar” en tidning till alla invånare i kom­munen och dels på grund av
inköp av presentartiklar.

En kostnadspost som inte förändrar sig så mycket mellan kvartal ett och två är
IT-kostnaderna. Ackumulerat ökar den dock med 7% jäm­fört med samma period
föregående år. Bankens syn på IT-kostnader är att de förväntas utgöra en större
del av bankens totala kostnads­massa över de kommande åren.

Kreditförlusterna för kvartal två slutar på +0,3 mkr vilket innebär att banken
återför mer från tidigare reserveringar än vad som reserve­ras för nya. Totalt
för 2016 har banken också ett positivt netto om 0,4 mkr.

Finansiell struktur

Balansräkningen växer med 1 049 mkr under andra kvartalet vil­ket motsvarar +8%.
På tillgångssidan så ökar framförallt utlåning till allmänheten, +706 mkr, och
utlåning till kreditinstitut, +314 mkr. När det gäller bankens skulder ökar
inlåningen från allmänheten med 480 mkr och emitterade värdepapper med 500 mkr.
Perio­dens vinst ökar eget kapital med 106 mkr samtidigt som värde­förändringar
på Swedbank aktierna ökar eget kapital med 6 mkr. Ackumulerat för året har
balansräkningen vuxit med 947 mkr vilket motsvarar 7%.

Tillväxten av utlåning till allmänheten fortsätter att utvecklas i linje med den
strategi banken har om att öka lönsamheten på boende­krediter genom att låta dem
ta plats i balansräkningen istället för att förmedla dem till Swedbank Hypotek.
Av den anledningen fort­sätter kredittillväxten att vara större ifrån
hushållssektorn än från företagssektorn. En total kredittillväxt hittills för
året på 12% eller 1 142 mkr är mycket stark även om bankens verksamhetsområde
haft en betydligt starkare utveckling än riket som helhet även tidi­gare år. En
bidragande orsak till vårens kredittillväxt bedöms vara amorteringskravet som
trädde i kraft 1:e juni.

Inlåningstillväxten har följt det mönster banken haft under lång tid där kvartal
två har ett starkt inflöde av inlåning. Även här är det hushållssektorn som står
för den stora tillväxten medan offentlig sektor minskar sin inlåning totalt
sett.

För att finansiera gapet mellan utlånings- och inlåningstillväxt har banken
under kvartal två emitterat ett obligationslån på 500 mkr med en löptid på tre
år. Emissionen i kombination med den ökade inlåningen har gjort att bankens
likviditet har ökat under kvartalet med 980.

Ökningen av utlåning till kreditinstitut är en effekt av att inlåningen samt
emitterade värdepapper ökat mer än utlåningen gjort.

Bankens likviditetsreserv och placeringsportfölj har inte förändrats i storlek
under andra kvartalet. Bankens inriktning fortsätter att vara att först upprätt
hålla en god nivå på likviditetstäckningskvo­ten vilket har lett till att
förfall under perioden har omplacerats i tillgångar som kan tillgodoräknas i
nivå 1 i likviditetsreserven enligt regelverket för likviditetstäckningskvot.

Banken har inte köpt eller sålt några aktier under perioden. Vär­deförändringen
på aktier i Swedbank AB har varit + 6 mkr under perioden. Bankens hela
affärsvolym, definierad som av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer
såväl i bankens egna produkter som i förmedlade produkter, uppgick per 30/6-16
till 39,3 mdr sek vilket är en ökning med 1 474 mkr sedan årsskiftet. Tillväxten
på kreditsi­dan har varit 1 074 mkr medan placeringssidan ökat med 400 mkr.

Likviditet

Bankens likviditetsreserv bestående av kassa, placeringar i annan bank,
statsobligationer, kommunobligationer och säkerställda bo­stadsobligationer
uppgick till 1 719 mkr vilket motsvarar en ökning med 345 mkr under andra
kvartalet. Att likviditetsreserven ökar mellan kvartal ett och kvartal två beror
på att banken under andra kvartalet emitterat ett obligationslån på 500 mkr
samtidigt som inlå­ningstillväxten varit mycket god. Strategin är att använda
likviditeten från emitterade värdepapper till kredittillväxt i egen
balansräkning vilket också har gjorts under hela 2016.

Likviditetstäckningsgraden är per 30/6 208% vilket är på betryggan­de avstånd
från de legala kravet. Likviditetstäckningsgraden testar hur banken skulle klara
en period om 30 dagar med svårt stressade marknadsförhållanden.

Bankens långsiktiga likviditetsförmåga mäts i måttet Stabil finansie­ring. I
detta mått matchas tillgångar och skulder ur ett längre per­spektiv med avsikt
att förhindra att banken finansierar utlåning med långa löptider genom inlåning
eller upplåning med korta löptider. Bankens grad av stabil finansiering var 151%
per 30/6.

Kapital

Bankens Eget kapital uppgick per 30/6-16 till 2 922 mkr vilket gav en soliditet
på 20,7%. Detta gör banken till en av de solidaste i landet.

Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens mot­ståndskraft mot
finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att
bankens kapitalbas skall täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket
omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och
dessutom omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i
verk­samheten i enlighet bankens interna utvärdering av kapital och lik­viditet
(IKLU).

I arbetet med kapitalplanering gör banken med andra ord både be­räkningar av
risker enligt bankens tolkning av CRR (Capital Requi­rement Regulation) och
CRDIV (Capital Requirement Directive)och kompletteringar av övriga bedömda
risker. Arbetet sker löpande och befästs bland annat i styrelsens beslut av
bankens IKLU och i de kvartalsvisa rapporteringarna till Finansinspektionen.

Bankens kapitalbas, d.v.s. Eget kapital justerat för avdrag enligt gäl­lande
regelverk, var 1 849 mkr. Den största justeringen mellan Eget kapital och
bankens kapitalbas är avdraget för bankens innehav av Swedbankaktier med 1 041
mkr. I kapitalbasberäkningen per 30/6 2016 har årets vinst med avdrag för
förväntad utdelning räknats med. Det ökar kapitalbasen med 102 mkr. Banken
använder sig av schablonmetoden för beräkning av kreditrisk. Kreditriskerna per
30/6-16 var 7 965 mkr och tillsammans med övriga risker var det totala riskvägda
exponeringarna 8 621 mkr.

Bankens kapitalrelation var 21,44 % jämfört med 21,65 % vid års­skiftet och
21,07 % vid halvårsskiftet 2015. Hela bankens kapitalbas består av
kärnprimärkapital. Att bankens kapitalrelation sjunker med 0,21 % beror på en
mycket stark kredittillväxt under hela första halv­året 2016.

EKONOMISK INFORMATION AVSEENDE 2016

Banken publicerar rapporter avseende 2016 vid följande tillfällen:

22 april 2016 Delårsrapport för första kvartalet

24 augusti 2016 Delårsrapport för andra kvartalet

21 oktober 2016 Delårsrapport för tredje kvartalet

24 februari 2017 Bokslutskommuniké
 Per Richardsson, Verkställande direktör
Varbergs Sparbank AB (publ)
Besök: Bäckgatan 16-18 , Varberg
Post: Box 74, 432 22 Varberg
Direkt 46 340 666150, Mobil 46 70 816 68 27, Vxl 46 340 666000
per.richardsson@varbergssparbank.se

www.varbergssparbank.se
Varbergs Sparbank AB (publ),

Besöksadress huvuddkontoret: Bäckgatan 16-18 i Varberg
Postadress: Box 74, 432 22 Varberg
kundservice@varbergssparbank.se, Växel 46 340 666000, Fax 0340 66 60 08

Anhänge

08245226.pdf
GlobeNewswire