Riksgälden har god beredskap att möta det ökade lånebehov som följer av regeringens krispaket för att mildra de ekonomiska effekterna av virusutbrottet. Krisåtgärderna finansieras till att börja med genom att Riksgälden ökar den kortfristiga upplåningen.
Detta är i linje med Riksgäldens vanliga strategi att först öka den kortfristiga upplåningen och sedan vid behov gradvis anpassa den långfristiga upplåningen. Det betyder att den sedan tidigare kommunicerade planen för obligationsupplåningen ligger fast tillsvidare.
– Riksgälden har stor flexibilitet och kapacitet inom likviditetsförvaltningen att hantera de utbetalningar som uppstår allteftersom krispaketet nyttjas. Vi har också utrymme att öka obligationsupplåningen på längre sikt om det skulle behövas, men det är inte aktuellt i nuläget, säger Anna Sjulander, upplåningschef på Riksgälden.
Inom likviditetsförvaltningen kan Riksgälden låna stora belopp på kort sikt genom att ge ut värdepapper med kort löptid både i kronor (statsskuldväxlar) och i utländsk valuta (commercial paper). Riksgälden har dessutom för närvarande kassatillgångar att använda.
När det gäller den långfristiga obligationsupplåningen står Riksgälden tillsvidare kvar vid den nuvarande planen, som publicerades i februari. Efter de senaste årens rekordlåga nivåer finns det goda förutsättningar att öka emissionsvolymerna i alla statspapper om det skulle behövas.
Kontakt
Riksgäldens pressfunktion, 08 613 47 01
Riksgälden är statens finansförvaltning. I uppdraget ingår att hantera statens upplåning och förvalta statsskulden. Målet är att göra det till en så låg kostnad som möjligt utan att risken blir för hög. I rapporten Statsupplåning – prognos och analys, som kommer ut tre gånger om året, presenteras prognoser för den ekonomiska utvecklingen och statens budgetsaldo de närmaste två åren. Utifrån dessa beräknar Riksgälden statens upplåningsbehov och tar fram en plan för upplåningen som också redovisas i rapporten. Den senaste statsupplåningsrapporten publicerades den 18 februari 2020.