Statens betalningar resulterade i ett underskott på 42,1 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 12,0 miljarder kronor. Avvikelsen beror främst på att lån i utländsk valuta till Riksbanken refinansierats tidigare än beräknat samt utlåning till Svensk Exportkredit AB. Skatteinkomsterna utvecklades i linje med prognos.
Det primära saldot blev 4,6 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Skatteinkomsterna var 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Samtidigt var utbetalningar till kommunerna 2,5 miljarder kronor högre till följd av ett extra stöd för att stärka välfärden, vilket beslutades av Riksdagen den 19 februari efter ett utskottsinitiativ. Därutöver var utbetalningarna högre från bland annat Kammarkollegiet och universiteten.
Den ekonomiska nedgången på grund av utbrottet av covid-19 bedöms få tydligare genomslag på statens budgetsaldo från och med april månad.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 27,3 miljarder kronor högre än beräknat, vilket beror på tillfälligt högre utlåning till Riksbanken och utlåning till Svensk Exportkredit AB. Lån i utländsk valuta till Riksbanken motsvarande 20,5 miljarder kronor som förfaller i april refinansierades redan i mars. När det ursprungliga lånet förfaller i april kommer utlåningen till Riksbanken att minska med samma belopp. Svensk Exportkredit AB lånade 10,0 miljarder kronor, inom sin låneram på 200 miljarder kronor.
Räntebetalningarna på statsskulden var 1,8 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror på lägre kursförluster vid obligationsbyten i svenska kronor än beräknat.
För tolvmånadersperioden till och med mars 2020 visade statens betalningar ett överskott på 64,0 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 118 miljarder kronor i slutet av mars.
Utfallet för april 2020 publiceras den 8 maj, kl. 09.30.
Virusutbrottet kommer leda till stora underskott under prognosperioden, 2020-2021
Utbrottet av covid-19 får allvarliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen såväl i Sverige som i omvärlden. I syfte att mildra effekterna har en rad olika stödåtgärder vidtagits. Handläggningstider och i vilken omfattning beslutade stödåtgärder kommer användas gör att det är osäkert hur snabbt och hur mycket statens budgetsaldo kommer att påverkas. Åtgärderna bedöms få genomslag på statens budgetsaldo från och med april månad. Därtill kommer inkomsterna för företag och löntagare att bli lägre än tidigare prognoser som en följd av den ekonomiska nedgången. Även utgifterna bedöms öka utöver de stödåtgärder som presenterats.
Ett lägre budgetsaldo kommer på kort sikt i första hand att hanteras inom likviditetshanteringen, vilket Riksgälden kommunicerat den 16 mars. Detta är i linje med Riksgäldens vanliga strategi som innebär att först öka den kortfristiga upplåningen för att därefter gradvis anpassa den långfristiga upplåningen. Det betyder att den sedan tidigare kommunicerade planen för obligationsupplåningen ligger fast tills vidare.
Riksgälden avser att återkomma med en samlad bedömning om den ekonomiska utvecklingen, prognoser för statens budgetsaldo samt statens upplåning i rapporten ”Statsupplåning prognos och analys 2020:2” den 19 maj.
Kontakt
Pressfunktionen, 08 613 47 01
| Statens budgetsaldo och nettolånebehov1 (miljoner kronor) | |||||
| Utfall mar | Prognos mar. | Differens mar. | Ack. diff.2 | Utfall 12-mån | |
| Budgetsaldo | -42 074 | -12 005 | -30 069 | -16 724 | 63 960 |
| Nettolånebehov1 | 42 074 | 12 005 | 30 069 | 16 724 | -63 960 |
| Primärt saldo3 | 12 533 | 7 890 | 4 643 | -9 241 | -53 103 |
| Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 | 25 553 | -1 712 | 27 265 | 27 943 | -35 288 |
| Räntor på statsskulden | 3 988 | 5 827 | -1 839 | -1 978 | 24 431 |
| - Ränta på lån i svenska kronor | 1 240 | 3 865 | -2 625 | -2 566 | 15 898 |
| - Ränta på lån i utländsk valuta | -191 | -130 | -61 | -146 | -483 |
| - Realiserade valutakursdifferenser | 2 939 | 2 092 | 847 | 734 | 9 016 |
| 1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. | |||||
| 2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (februari 2020). | |||||
| 3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster. | |||||
| 4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. | |||||
Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden:
https://www.riksgalden.se/sv/statistik/statistik-om-statens-upplaning/
Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.
Bilaga
