Statsbudgeten gav under juni ett överskott (vilket motsvarar ett negativt lånebehov) på 21,1 miljarder kronor. Det ska jämföras med Riksgälds-kontorets senaste prognos som pekade på ett överskott på 20,7 miljarder.
Det primära överskottet i juni var drygt 4 miljarder kronor större än beräknat. Huvudorsaken var att utbetalningarna från ett antal myndigheter blev mindre än väntat. En något mindre nettoutlåning från Riksgäldskontoret än väntat bidrog också till det större överskottet.
Räntebetalningarna för statsskulden i juni var nästan 4 miljarder kronor större än beräknat. Ungefär 2,5 miljarder av prognosavvikelsen kan hänföras till räntebetalningar på lån i utländsk valuta. Dessa är alltid svåra att prognostisera under perioder med stora ränte- och växelkursrörelser. Resterande 1,5 miljarder hänför sig till räntebetalningar på lån i svenska kronor. De viktigaste orsakerna är att räntebetalningarna i samband med uppköp och byten av realobligationer blev större än väntat, samt att intäktsräntorna från skuldbytesavtal var betydligt lägre än beräknat.
För tolvmånadersperioden t.o.m. juni uppgick budgetöverskottet till 56 miljarder kronor. Statsskulden uppgick i slutet av juni till 1 094 miljarder kronor.
Utfallet av statens lånebehov för juli publiceras den 6 augusti 2002, kl. 9.30.1 En reviderad prognos för 2002 och 2003 publiceras den 30 oktober 2002, kl. 9.30.
1 Publiceringsplan för 2002 finns på kontorets webbplats (www.rgk.se). Den kan också beställas på tel. 08-613 47 40. På Internationella Valutafondens webbplats (http://dsbb.imf.org) tillkännages tre månader i förväg publiceringstidpunkter för utfallet av statens lånebehov, i enlighet med den speciella statistikutgivningsstandarden (SDDS).
Hela pressmeddelandet inklusive tabeller finns att ladda ner från medföljande länk.
