Prognos 2002
Riksgäldskontoret följer statens in- och utbetalningar dagligen för att varje dag kunna finansiera statens lånebehov eller placera överskott. Det ger också ett löpande underlag till prognosen.
Riksgäldskontoret följer statens in- och utbetalningar dagligen för att varje dag kunna finansiera statens lånebehov eller placera överskott. Det ger också ett löpande underlag till prognosen.
Skatteintäkterna 2002 blir 10 miljarder kronor större än i den tidigare prognosen. Däremot räknar Riksgäldskontoret inte längre med att staten ska sälja ut några tillgångar under året. Nettoutlåningen till myndigheter blir oförändrad ca 2 miljarder kronor. Räntorna på statsskulden beräknas bli 59 miljarder kronor. Det är fem miljarder mindre än i den förra prognosen. Överskottet beräknas därmed bli 25 miljarder kronor.( se diagram)
Prognos 2003
För första gången sedan 1997 väntas statsbudgeten visa ett underskott 2003. Underskottet beräknas bli 12 miljarder kronor. Trots att tillväxten i Sveriges ekonomi förväntas bli högre försämras alltså budgetsaldot med 37 miljarder kronor jämfört med 2002. Rensat för tillfälliga inbetalningar beräknas budgeten visa ett underskott på 17 miljarder kronor 2003.
För första gången sedan 1997 väntas statsbudgeten visa ett underskott 2003. Underskottet beräknas bli 12 miljarder kronor. Trots att tillväxten i Sveriges ekonomi förväntas bli högre försämras alltså budgetsaldot med 37 miljarder kronor jämfört med 2002. Rensat för tillfälliga inbetalningar beräknas budgeten visa ett underskott på 17 miljarder kronor 2003.
Kommunerna får större utbetalningar från staten, eftersom deras skatteintäkter ökar. Även kostnaden för sjukförsäkringen och höjd ersättning i a-kassan leder till större utbetalningar. Räntorna på statsskulden beräknas bli lika stora som i år, 59 miljarder kronor.
Finansiering
Finansieringsbehovet i obligationer och utländsk valuta antas bli 72 miljarder kronor 2002. Nästa år stiger det till ca 104 miljarder kronor. Emissionsvolymer i nominella statsobligationer behöver öka till tre miljarder kronor per auktionstillfälle från oktober 2002 och eventuellt höjas till 4 miljarder kronor vid årsskiftet.
Finansieringsbehovet i obligationer och utländsk valuta antas bli 72 miljarder kronor 2002. Nästa år stiger det till ca 104 miljarder kronor. Emissionsvolymer i nominella statsobligationer behöver öka till tre miljarder kronor per auktionstillfälle från oktober 2002 och eventuellt höjas till 4 miljarder kronor vid årsskiftet.
Efterfrågan på realobligationer har ökat under våren. Riksgäldskontoret bedömer att det är möjligt att emittera realobligationer för 10 miljarder kronor i årstakt.
Riksgäldskontoret amorterar för närvarande inte på valutaskulden, eftersom kronan uppfattas som för svag. För 2003 säger regeringens preliminära riktlinjer att amorteringstakten ska vara 25 miljarder kronor. Därmed behöver endast 22 miljarder kronor i valutalån refinansieras. Det innebär att inga direkta valutalån behöver tas upp under 2003 och att Riksgäldskontoret minskar volymen valutaswappar. (se tabell)
Statsskulden
Under 2002 ökar statsskulden med 18 miljarder till 1 175 miljarder kronor trots ett överskott i statsbudgeten på 25 miljarder kronor. Orsaken är att Kärnavfallsfondens, Insättningsgarantinämndens och Premiepensionsfondens kontofodringar på Riksgäldskontoret omvandlas till statsobligationer den 1 juli 2002. Det ökar den redovisade statsskulden. Transaktionen påverkar vare sig budgetsaldot eller den konsoliderade statsskulden. Det är en typ av skuld som byts mot en annan. Statsskulden beräknas bli 1 187 miljarder kronor vid utgången av 2003. Ökningen motsvarar det förväntade budgetunderskottet.
Under 2002 ökar statsskulden med 18 miljarder till 1 175 miljarder kronor trots ett överskott i statsbudgeten på 25 miljarder kronor. Orsaken är att Kärnavfallsfondens, Insättningsgarantinämndens och Premiepensionsfondens kontofodringar på Riksgäldskontoret omvandlas till statsobligationer den 1 juli 2002. Det ökar den redovisade statsskulden. Transaktionen påverkar vare sig budgetsaldot eller den konsoliderade statsskulden. Det är en typ av skuld som byts mot en annan. Statsskulden beräknas bli 1 187 miljarder kronor vid utgången av 2003. Ökningen motsvarar det förväntade budgetunderskottet.
Statsupplåning – prognos och analys, 2002:2
Rapporten innehåller också en sammanfattning av en undersökning om realobligationer som gjorts av en extern finanskonsult, Malin Björkmo.
Från den 1 juli 2002 kommer Riksbanken inte längre att göra valutaväxlingar åt Riksgäldskontoret. Följderna av förändringen beskrivs i en artikel i den nya rapporten. Den innehåller bl. a. också en jämförande beskrivning av olika organisationers prognoser av statens lånebehov.
I avsnittet Marknadsinformation finns aktuell information och grafik om statsskulden, finansmarknaden och svensk ekonomi.
Rapporten innehåller också en sammanfattning av en undersökning om realobligationer som gjorts av en extern finanskonsult, Malin Björkmo.
Från den 1 juli 2002 kommer Riksbanken inte längre att göra valutaväxlingar åt Riksgäldskontoret. Följderna av förändringen beskrivs i en artikel i den nya rapporten. Den innehåller bl. a. också en jämförande beskrivning av olika organisationers prognoser av statens lånebehov.
I avsnittet Marknadsinformation finns aktuell information och grafik om statsskulden, finansmarknaden och svensk ekonomi.
Frågor besvaras av
Lånebehov och statsskuld: Lars Hörngren, chefekonom 08-613 4736
Finansiering: Thomas Olofsson, upplåningschef 08-613 4782
Erik Thedéen, chef Marknad och Skuldförvaltning 08-613 4646
Finansiering: Thomas Olofsson, upplåningschef 08-613 4782
Erik Thedéen, chef Marknad och Skuldförvaltning 08-613 4646
Statsupplåning – prognos och analys och undersökningen om realobligationer finns på www.rgk.se