Aktia Bank Abp
Pressmeddelande
25.10.2022 kl. 10.00
Aktias rapport: Sveriges starkare ekonomi gör svenskarna mer förmögna
En sak är obestridlig: de svenska hushållen är i genomsnitt ekonomiskt mer förmögna än de finländska. Men varför är det så? Enligt Aktias chefsekonom Lasse Corin kan man med en viss generalisering säga att de svenska hushållen i genomsnitt har mer av allt, men det finns en del i skillnader i förmögenhetens struktur. Finländarna har mer insättningar och svenskarna mer fondplaceringar. Svenskarna har också större skulder, vilket hjälper dem att ytterligare öka på sin förmögenhet.
Denna skillnad förklarar ändå inte de svenska hushållens större förmögenhet. Den största orsaken till att förmögenheten är större i de svenska hushållen är en bättre ekonomisk konkurrenskraft. Sveriges ekonomi har vuxit snabbare och bytesbalansen är klart positiv. I Finland tog det tio år att ta igen förlusterna i bruttonationalprodukten efter finanskrisen. Dessutom har vår bytesbalans visat ett underskott i flera år. Samtidigt har sysselsättningsgraden i Sverige varit högre, vilket har inneburit en högre lönesumma i hela nationalekonomin och bättre förutsättningar för att öka förmögenheten.
Svenskarna är i genomsnitt 70 000 euro mer förmögna än finländarna
I fjol var den genomsnittliga bruttoförmögenheten1 bland svenskarna 236 000 euro och bland finländarna 169 000 euro. Inga skulder har dragits av från förmögenheten. Efter avdrag för skulder var svenskarnas genomsnittliga förmögenhet 187 000 euro och finländarnas 131 000 euro. Skillnaden i förmögenheten förklaras ofta av att svenskarna har ett aktivare grepp om placeringar.
Finländarna har mer insättningar och svenskarna har mer fondplaceringar. Denna skillnad förklarar dock inte de svenska hushållens större förmögenhet. Den största orsaken till att förmögenheten är större i de svenska hushållen är en bättre ekonomisk konkurrenskraft. Sveriges ekonomi har vuxit snabbare och bytesbalansen är klart positiv. I Finland tog det tio år att ta igen förlusterna i bruttonationalprodukten efter finanskrisen. Dessutom har vår bytesbalans visat ett underskott i flera år. Samtidigt har sysselsättningsgraden i Sverige varit högre, vilket har inneburit en högre lönesumma i hela nationalekonomin och bättre förutsättningar för att öka förmögenheten.
Svenskarna är något aktivare som placerare: Enligt Euroclears statistik ägde 26 % av svenskarna och 18 % av finländarna börsnoterade aktier i slutet av 2021. Enbart placeringsaktiviteten räcker dock inte till för att förklara en så pass stor förmögenhetsskillnad. Den långa krigstiden är inte heller en tillräcklig orsak till förmögenhetsskillnaden: I början av 2000-talet och ända fram till finanskrisen var skillnaden liten och finländarna var i ljuset av statistiken rentav mer förmögna än svenskarna till exempel i början av 2000-talet och år 2008.
Ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft bakom förmögenhetsskillnaderna
Finlands och Sveriges bruttonationalprodukt per capita ökade i liknande takt ända fram till finanskrisen 2008. Sedan 2009 har ekonomin i Sverige ökat stadigt mer än i Finland. Vår ekonomi återgick aldrig till tillväxtspåret före 2008. Den starka ekonomiska tillväxten har erbjudit bättre sysselsättningsmöjligheter, och i Sverige har sysselsättningsgraden länge varit högre än i Finland. Även förmögenhetsskillnaderna mellan hushållen ökade strax efter finanskrisen. Skillnaden i den ekonomiska tillväxten förklaras av skillnaderna i konkurrenskraften, och i detta fall åskådliggör bytesbalansen skillnaden. De absolut största posterna i bytesbalansen är export och import. Ett land blir rikare när exporten är större än importen, och fattigare när importen är större än exporten.
Skillnaden mellan Finlands och Sveriges bytesbalans är förbluffande. Finlands bytesbalans visade ett underskott på -0,6 miljarder euro i början av 2022 och före det ett underskott i nio år i rad. Sveriges bytesbalans har länge visat ett överskott. Det senaste siffran var 25,3 miljarder euro. I praktiken är den svenska exportsektorn mer konkurrenskraftig, vilket ökar förmögenheten. Exportföretagen kan på så vis betala högre löner och utdelning, vilket i sin tur ökar hushållens förmögenhet.
Svenskarna är mer skuldsatta än finländarna – vilket hjälper svenskarna
Svenskarna är mer skuldsatta än finländarna. Hushållens skuldsättningsgrad, dvs. skuldens förhållande till de disponibla inkomsterna, var 134 % i Finland och 177 % i Sverige år 2021. Skulden kan anses öka förmögenheten på två sätt. För det första används skulden oftast för att köpa en bostad, vilket höjer bostadspriserna och därmed ökar alla bostadsägares förmögenhet. För det andra får den som säljer bostaden kontanter som kan placeras t.ex. i aktier. Av praktiska skäl använder vi i denna rapport endast hushållens bruttoförmögenhetssiffror, dvs. vi drar inte av skuldbeloppet från förmögenheten.
Det är värt att notera att fast egendom (bl.a. bostäder) utgör en lika stor andel av hushållens förmögenhet, dvs. ca 60 %, i båda länderna. De snabbt stigande bostadspriserna i Sverige förklarar således inte skillnaden i hushållens förmögenhet.
Hushållen i båda länderna förlitar sig på insättningar
Finländska hushåll kritiseras regelbundet för att vi prioriterar insättningar. Risken är att vi går miste om avkastning när en alltför stor del av våra tillgångar vilar på konton med låg avkastning. 13 % av finländarnas förmögenhet är bunden i insättningar, medan motsvarande siffra i Sverige är 10 %. Även om skillnaden mellan länderna är tydlig, kan finländarna inte anklagas för ett alltför entusiastiskt kontosparande jämfört med våra grannar i väst. Dessutom har hushållens insättningsstock ökat med över 150 % sedan 2010 i Sverige. Hos oss är motsvarande siffra 55 %.
Liten skillnad i hushållens direkta aktiebesparingar
Svenskarna sparar lite mer i börsnoterade aktier än finländarna. Av de finländska hushållens förmögenhet är i genomsnitt 6 % bunden i börsnoterade aktier, i Sverige 7 %. Den genomsnittliga förmögenheten i svenska hushåll var 40 % större än i Finland 2021. Aktiernas andel av hela egendomen är alltså rätt liten, så skillnaderna i aktieplaceringar förklarar inte svenskarnas större förmögenhet.
Svenskarna är aktivare fondsparare
En klar skillnad finns inom fondplaceringarna. I vårt västra grannland har 7 % av ett genomsnittligt hushålls tillgångar placerats i fonder, i Finland 4 %. Relativt sett är skillnaden klar, men precis som i fråga om aktier utgör fondplaceringarna en så liten del av de totala tillgångarna att de inte i sig räcker till för att förklara förmögenhetsskillnaderna.
I fondplaceringar ingår dessutom en betydande mängd ränteplaceringar, av vilka en del är lågriskplaceringar med låg avkastning och de ökar således inte förmögenheten på samma sätt som aktieplaceringar historiskt sett har gjort.
Inflationen och bostadsmarknaden avgör förmögenhetens utveckling under de närmaste åren
Finländarnas och svenskarnas köpkraft försvagas i år till följd av den snabba inflationen. I praktiken kommer detta att innebära försämrade sparmöjligheter för konsumenterna. Därför ökar inte heller förmögenheten i samma takt som tidigare, då man blir tvungen att använda mer pengar för vardagliga anskaffningar.
I nuläget är det fullt möjligt att förmögenhetsskillnaden mellan de svenska och de finländska hushållen minskar inom den närmaste framtiden. Den största orsaken till detta är utmaningarna på bostadsmarknaden. I båda länderna står fast egendom (bl.a. bostäder) för cirka 60 % av bruttoförmögenheten. I Sverige sjunker bostadspriserna redan tydligt. Något motsvarande har ännu inte setts i Finland, men en lugnare period på bostadsmarknaden förväntas, och inte heller en nedgång i bostadspriserna kan uteslutas. I Sverige har bostadspriserna dock stigit klart mer än i Finland under de senaste tio åren och priserna förväntas sjunka mer där.
Denna tillfälliga marknadsutveckling eliminerar dock inte förmögenhetsskillnaden mellan ländernas medborgare. Grundorsakerna ligger djupare än i några års marknadsfluktuationer. I Finland utvecklades ekonomin i en snarlik riktning som i Sverige före finanskrisen.
För att komma tillbaka i tillväxtspåret krävs omfattande förändringar i Finlands ekonomi. En snabbare ökning av förmögenheten förutsätter att fler människor är aktiva i arbetslivet och gärna i alltmer högavlönade uppgifter. Det viktigaste är alltså att öka Finlands konkurrenskraft som ett land där företag grundas, nya produkter och tjänster utvecklas och kunnig arbetskraft utbildas.
1Pensionsbesparingar har dragits av från förmögenheten. I Finland har pensionsbesparingarna bokförts i den offentliga sektorns balansräkning och i Sverige i hushållssektorns balansräkning. Denna praxis gör statistiken mindre jämförbar.
Mer information:
Lasse Corin, chefsekonom, Aktia, tfn +358 40 80 80 635
Mia Smeds, chef för extern kommunikation, Aktia, tfn +358 44 54 60 379
Aktia är en finländsk kapitalförvaltare, bank och livförsäkrare som har skapat välstånd och välfärd generation efter generation redan under 200 års tid. Vi tillhandahåller våra kunder digitala tjänster i ett flertal kanaler och ger personlig service på våra verksamhetsställen i huvudstadsregionen samt i Åbo-, Tammerfors-, Vasa- och Uleåborgsregionerna. Vår belönade kapitalförvaltnings fonder säljs även internationellt. Vi sysselsätter ca 900 personer på olika håll i Finland. Aktias förvaltade kundmedel (AuM) 30.6.2022 uppgick till 13,9 miljarder euro och balansomslutningen till 11,9 miljarder euro. Aktias aktie noteras på Nasdaq Helsinki Oy (AKTIA). aktia.com
Bilaga
